De tre små orden, med så stor mening. När det kommer till dem finns det inget som är rätt eller fel, det finns bara åsikter. Jag är en av dem som inte slänger runt med dem för mycket. En del säger, "livet är kort, säg det så mycket som möjligt", och jag kan förstå varför. Men slänger man runt med det för mycket, tycker jag det förlorar sin mening. Jag säger bara jag älskar dig till en man, när jag känner att det inte finns något annat som kan förklara hur jag känner för honom, och när jag känner mig redo, antar jag. Därför blir det en sinnes sjukt laddad mening för mig. Kärlek och hur det funkar är fruktansvärt sött tycker jag, läste om det i illustrerad vetenskap (bara den bästa tidningen ever.) Det stog att när det kommer till kärlek är det som två bägare med vätskor i huvudet, när man blir kär i någon släpps ena vätskan ut i kroppen, som ger en fjärilar i magen och hela den biten, man blir nykär helt enkelt, detta har verkan i kroppen i ungefär ett och ett halvt år, och om man då fortfarande har något med den man är kär i, släpps vätskan ur den andra bägaren ut i kroppen och det är då kärleken går djupare, men är inte nykär längre, men man älskar varandra. Har man inget mer ihop, så släpps inte vätskan ut, vilket slutar i ett uppbrott.
lördag 6 november 2010
Jag älskar dig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
uttryck dig