S.A.D

Jag tappar matlust och går ner i vikt. För de flesta är det en positiv sak att gå ner i vikt, de gör det för att bli snygga och hälsosamma. För mig är det tvärt om. Jag slutar bry mig. Smink och kläder är det roligaste jag vet, så när jag slutar lägga ner energi på mitt utseende, är det ett klart tecken på att något inte stämmer. Jag blir skygg och undviker folk, vill helst vara själv och får lätt ångest av något så vanligt som att gå in i en affär.
Har knappt lagt märke till det själv, det har smygit sig på. Det var inte förens syrran la märke till vad smal jag va, som jag riktigt började inse. och Filip undrar hela tiden om det är något, eftersom jag är så nedstämd. jag kan sitta i flera timmar med ett par mackor, även om jag är hungrig har jag ingen lust att äta. Har ingen lust att göra något och känner mig ledsen nästan hela tiden, men har ingen aning om varför. Det börjar bli rätt tydligt vad det handlar om. s.a.d (seasonal affective disorder) eller årstidsbunden depression, har haft det sen jag va 13, men varje år blir jag lika förvånad över hur nedstämd jag blir framåt hösten. Jag är ju hur glad som helst i flera månader, och sen bara vänder det helt plötsligt, helt utan förvarning. Och att det ska bli så redan så fort löven börjar ändra färg. Det kommer bli värre ju mörkare och dystrare det blir, det gör mig väldigt väldigt rädd. Ska läsa upp om saken och se vad jag klan göra för att göra det lite lättare.

På hösten är jag som löven

jag torkar ut

tappar färg

och faller 

på vintern

försvinner jag..